Bamsesmattes

Allt är inte guld som glimmar. Ibland glimtar livet till och det får så stora förändringar. Ibland nås vi av en uns glimt som kan ses av många. Ibland Är det faktiskt så att vi kan påverkas och livet Tar en ny vändning.
Att få vara med om en kännslostorm är väldigt jobbigt, så svårt att vi ibland inte står ut. Då pyser det och luftas det lite här och där.
Under en lång tid har jag inte varit med om någon som helst positiv kännsla i mig själv. Men idag hände det!
Mias cancer är inte längre cancer. Grad 1. God prognos. Liten knöljävel. Inte cytostatikabehandling. Inte tappa hår. Inte må illa. Inte lida och framförallt inte dö. Det e klart att vi alla ska dö men ni vet vad jag menar...




Jaha hur ska livet levas nu då?
Jag kommer inte riktigt ihåg hur det är att för det mesta vara glad, kan det gå en hel dag utan att jag gråter?
Hur tacksam ska jag vara? Är livet ödesbestämt eller är det gud som sitter å styr människornas liv, däribland mitt då?
Eller är det så att livet blir vad vi gör det till?
Ja vi får se... men en sak är då säker just idag är jag stark, å just idag mår jag bra :-)
...och det gör min vän också!