Bamsesmattes

Alla har milstolpar i livet eller hur? När man hade sex första gången, tog körkort, fick barn, tog sin examen osv, osv. Min nyaste är; när jag sa upp mig från HO eller den dagen jag bakade surdegsbröd första gången. Står just nu i en korsning och vet inte riktigt åt vilket håll jag ska, men en sak är säker, jag ska inte tillbaka där jag kom ifrån.
Framtiden är ett nytt kapitell och det känns mer spännande än skrämmande. Jag tror på min egen förmåga, mitt mod och flexibilitet. Drivkraften är så stor att förändra. Livet står ju inte still, det går liksom vidare och tar förr eller senare slut. Drömmar skall förverkligas och glädjen skall bestå.



Till hösten beger jag mig ut på pilgrimsfärden i Spanien, och längre än så vet jag inget om vad eller vart jag ska vara. Jag har sagt upp min tjänst i Sandvikens kommun, och är så glad över det. Modet segrade. Handikappomsorgen och jag ska gå skilda vägar, det är dax nu.
Nu vill jag lära mig något nytt, och få en ny tillvaro, kanske resande eller pendlande. Kanske jobbande eller pluggande. Jag vet inte. Än. Men följer nogsamt min planering över mitt ovetande liv ändå. Är man diciplinerad så fungerar det bra.
Har faktiskt massor med ideér, men är mycket mottaglig för tips och förslag. Tror att det är så utveckling sker :-)

Kram på Er och ha en enormt SKÖÖÖÖÖN sommar :-)