Med glädjen i handväskan
Första dagen på resten av mitt liv. Är idag! Jag har tillbringat fyrtiofemårochniomånader ganska exakt på denna jord, rätt lång tid om man tänker tillbaka på det som varit, men ganska kort tid om siffrorna bara är siffror.
Tänker mycket på Madde nu för tiden. Jag vaknar med henne i tankarna och jag går och lägger mig med henne på näthinnan. Hon finns runt mig hela tiden, ibland mer påtagligt. Det är faktiskt skönt att veta att hon är här att hon fortfarande är så levande i minnesbilderna. Jag tar fram henne hela tiden. Mamma har det svårare. Hon liksom tar inte fram bilderna och gör de levande, hon försöker tränga undan istället. Men så fort vi träffas så pratar vi mycket om Madde. Imorgon fyller Jocke sjutton år, och det är ju nu vi kommer till Maddes lyckligaste dag. Det är nu hon skulle varit så glad och stolt. Hon hade varit och fixat presenter, som Jocke förmodligen redan hade fått i förväg, HON kunde inte bärga sig :-), och städat och bett mamma göra tårtan. Hon hade gjort verandan fin med blommor och annat. Hon hade gått omkring och myst, det vet jag. Nu vet jag att man har rätt när man får höra att tiden läker alla sår, ja det gör det på de som har gjort sig illa. I sorgen så är det inget som läker, det bleknar.
Det är ju tur att vi har så himla mycket ätt glädjas åt i livet, så att vi inte går omkring och sörjer bort det. Tänk vad barn kan göra en glad. Max berättade att han denna säsong gjort tio mål hittills och med ett pillemariskt grin konstaterade att den ännu inte var över heller. Han har mycket att se fram emot han!
Magnus ser fram emot att om en vecka tillbringa semester i två veckor, utan några måsten. Och det är lika för Mia. I morse hittade jag fyra stycken grodor i min damm. De glädjs nog åt sitt nyfynna vattenhål, och hundarna för att de har hittat något nytt att jaga vid tillfälle.
Koltrasten i Magnus hand har också mycket att glädjas åt. Magnus räddade "Kålis" ur vårt växthus där han med all säkerhet inte trivdes. Han flög mot rutorna hela tiden och var rejält illa däran när han infångades. Men repade sig ganska snabbt och kunde fortätta sitt fria fågelliv ett tag till. Det måtte väl vara lycka!!!
Tänker mycket på Madde nu för tiden. Jag vaknar med henne i tankarna och jag går och lägger mig med henne på näthinnan. Hon finns runt mig hela tiden, ibland mer påtagligt. Det är faktiskt skönt att veta att hon är här att hon fortfarande är så levande i minnesbilderna. Jag tar fram henne hela tiden. Mamma har det svårare. Hon liksom tar inte fram bilderna och gör de levande, hon försöker tränga undan istället. Men så fort vi träffas så pratar vi mycket om Madde. Imorgon fyller Jocke sjutton år, och det är ju nu vi kommer till Maddes lyckligaste dag. Det är nu hon skulle varit så glad och stolt. Hon hade varit och fixat presenter, som Jocke förmodligen redan hade fått i förväg, HON kunde inte bärga sig :-), och städat och bett mamma göra tårtan. Hon hade gjort verandan fin med blommor och annat. Hon hade gått omkring och myst, det vet jag. Nu vet jag att man har rätt när man får höra att tiden läker alla sår, ja det gör det på de som har gjort sig illa. I sorgen så är det inget som läker, det bleknar.
Det är ju tur att vi har så himla mycket ätt glädjas åt i livet, så att vi inte går omkring och sörjer bort det. Tänk vad barn kan göra en glad. Max berättade att han denna säsong gjort tio mål hittills och med ett pillemariskt grin konstaterade att den ännu inte var över heller. Han har mycket att se fram emot han!
Magnus ser fram emot att om en vecka tillbringa semester i två veckor, utan några måsten. Och det är lika för Mia. I morse hittade jag fyra stycken grodor i min damm. De glädjs nog åt sitt nyfynna vattenhål, och hundarna för att de har hittat något nytt att jaga vid tillfälle.
Koltrasten i Magnus hand har också mycket att glädjas åt. Magnus räddade "Kålis" ur vårt växthus där han med all säkerhet inte trivdes. Han flög mot rutorna hela tiden och var rejält illa däran när han infångades. Men repade sig ganska snabbt och kunde fortätta sitt fria fågelliv ett tag till. Det måtte väl vara lycka!!!
Michael Monroe i Borlänge
Utav alla musiker som Peace&Love signade var MM den allra mest lyckade.
Innan konserten visste jag inte ens vem han var!!!!!
Carin tyckte att vi skulle se honom. Vilken jävla tur!!!!
Aldrig har väl jag sett ett framträdande som flödade såååå mycket energi som detta.Vet inte riktigt om jag har någon att jämföra med, Nej det har jag INTE. Mötley Crue förra året känns verkligen som ett JÄTTESTORT skämt!
Inte nog med att han en gång i tiden korats som rockhistoriens vackraste man!!!! Han kan rocka skiten ur vem som helst tydligen. I Not Fakin`It drillades jag bortfullständigt. Killen är ju äkta. När han rev av gamla klassikern Radar love höll Annapanna på att smälla av. Publiken var mer än däckad efter showen. Jag var både döv och lycklig :-))))) och kameran överhettad.
.
Ja jag vet ...bilderna Är bra :-))
Puss å kram !!!
Innan konserten visste jag inte ens vem han var!!!!!
Carin tyckte att vi skulle se honom. Vilken jävla tur!!!!
Aldrig har väl jag sett ett framträdande som flödade såååå mycket energi som detta.Vet inte riktigt om jag har någon att jämföra med, Nej det har jag INTE. Mötley Crue förra året känns verkligen som ett JÄTTESTORT skämt!
Inte nog med att han en gång i tiden korats som rockhistoriens vackraste man!!!! Han kan rocka skiten ur vem som helst tydligen. I Not Fakin`It drillades jag bortfullständigt. Killen är ju äkta. När han rev av gamla klassikern Radar love höll Annapanna på att smälla av. Publiken var mer än däckad efter showen. Jag var både döv och lycklig :-))))) och kameran överhettad.
.
Ja jag vet ...bilderna Är bra :-))
Puss å kram !!!
Två Studentfirande och en begravning
Dagen som i går var ingen vanlig dag men vi gjorde vårt bästa för att hålla balansen :-)
Mackan tog studenten och det blev fint firande med alla möjliga goda tilltugg. Anna och Tony är fantastiska på att ordna kalas!
Sonens bästa kompis klev även han ut i vuxenlivet med mycket väl godkänd i vårt sätt att se saker och ting. Sunkan du är helt fantastisk människa och vi vill dig allt gott i livet. Tänk vilka steg Du tar :-))
Mamma Pernilla och Pappa Pelle kan känna sig stolta och trygga med att ha en så fin och stark ung man som son. Sunkan är konstnären som i livet kommer att alltid gå sin egen väg. Framtidens spejare :-)
Vi vänner tog farväl av vår vän Kent Groven Berglind igår eftermiddag. En fin begravning som stämde väl med Grovens liv och dess människor i det. Jag känner din närvaro Groven :-)
Livet och Balansen
Vaknade på morgonen i det ljuva ljuset i vårt sovrum. Solstrålarna försöker tränga sig in bakom rullgarinerna och skapar reflextioner som kan vara så himla sköna. Där i dovet mellan sömn och vakenhet så rullade en tanke över mig som gjorde att jag blev klarvaken. Balans. Det är balans som livet själv går ut på. Mina tankar, handlingar och känslor strävar alla mot att skapa balans.
Motsatser som man då onekerligen kommer att tänka på är ju individuella, i den meningen att vi gör val efter eget huvud, efter egen känsla osv.
Jag har en förkärlek till att skapa något oavsett. Jag tycker att man ska hjälpa människor som har det besvärligt eller svårt i sina liv, det är inte svårt att vara medmänniska. Rättvisemärket har falnat något med åren, det finns ingen rättvisa i världen. Så är det bara.
Så till min nyfunna insikt. När jag skapar så gör jag det på bekostnad av min ork. Skapandet pressar liksom ur mig livskraft. Allting kostar, inget är gratis. Och det anser inte jag gör något. För skapandet i sig är så oerhört tillfredsställande. Oavsett vad det är man skapar. Om jag försöker skapa en bättre tillvaro, eller bättre hälsa för någon annan person, som jag faktiskt gör i mitt arbete ganska ofta. Så kommer så småningom behovet att skapa för mig själv i lugn och ro. Det estetiska måste få sitt utrymme. Det glädjefyllda sitt och då utan ångest eller oro.
Tänk på årstiderna, de är ju till för att vi här i de nordliga delarna av världen ska ha balans. För att vi inte ska bli galna av tristess. Jag kan inte tänka mig ett liv där vi enbart har sommar och värme eller kyla och mörker. årstiderna är till för oss här uppe att vi ska stå ut i det här klimatet. Balans.
Det känns som den här bollen eller jordklotet måste ha en viss balans för att överhuvud taget kunna hänga kvar i sin axel. Och då handlar det inte bara om gravitationen, utan även i den själsliga nödvändigheten. Vi människor är ett redskap för detta ändamål. Och kanske meningen med livet?
Kan vi skapa balans så har vi lyckats. Man måste vara nere för att kunna vara uppåt, man måste känna sorg för att kunna vara glad, man måste vara hungrig för att kunna bli mätt. Och man måste arbeta för att kunna känna sig fri. När dessa nödvändigheter tränger sig på och inte längre kan hålla sig inom vissa ramar. Bör man agera. Låt dig följas av dessa insikter. Och hur du gör det är ditt ansvar och omdömme.
Trevlig sommar mina vänner :-)
Motsatser som man då onekerligen kommer att tänka på är ju individuella, i den meningen att vi gör val efter eget huvud, efter egen känsla osv.
Jag har en förkärlek till att skapa något oavsett. Jag tycker att man ska hjälpa människor som har det besvärligt eller svårt i sina liv, det är inte svårt att vara medmänniska. Rättvisemärket har falnat något med åren, det finns ingen rättvisa i världen. Så är det bara.
Så till min nyfunna insikt. När jag skapar så gör jag det på bekostnad av min ork. Skapandet pressar liksom ur mig livskraft. Allting kostar, inget är gratis. Och det anser inte jag gör något. För skapandet i sig är så oerhört tillfredsställande. Oavsett vad det är man skapar. Om jag försöker skapa en bättre tillvaro, eller bättre hälsa för någon annan person, som jag faktiskt gör i mitt arbete ganska ofta. Så kommer så småningom behovet att skapa för mig själv i lugn och ro. Det estetiska måste få sitt utrymme. Det glädjefyllda sitt och då utan ångest eller oro.
Tänk på årstiderna, de är ju till för att vi här i de nordliga delarna av världen ska ha balans. För att vi inte ska bli galna av tristess. Jag kan inte tänka mig ett liv där vi enbart har sommar och värme eller kyla och mörker. årstiderna är till för oss här uppe att vi ska stå ut i det här klimatet. Balans.
Det känns som den här bollen eller jordklotet måste ha en viss balans för att överhuvud taget kunna hänga kvar i sin axel. Och då handlar det inte bara om gravitationen, utan även i den själsliga nödvändigheten. Vi människor är ett redskap för detta ändamål. Och kanske meningen med livet?
Kan vi skapa balans så har vi lyckats. Man måste vara nere för att kunna vara uppåt, man måste känna sorg för att kunna vara glad, man måste vara hungrig för att kunna bli mätt. Och man måste arbeta för att kunna känna sig fri. När dessa nödvändigheter tränger sig på och inte längre kan hålla sig inom vissa ramar. Bör man agera. Låt dig följas av dessa insikter. Och hur du gör det är ditt ansvar och omdömme.
Trevlig sommar mina vänner :-)
Iceland Faxen å Jag :-)
Inledande strul på morgontimmarna gjorde att dagen bara kunde bli bättre och bättre.
Jag hade bokat bussen på fel dag. Det gick ingen buss 06.10. Och där stod Vi.
Just insett misstaget JAG gjort. Bokat fel buss. Tar en lokalbuss till Gävle i förhoppning att "catch a train". Ha hahah inte då, när vi kom till Gävle fanns det inte en biljett att uppbringa. Tur man e rutinerad och hade med sig en god frukost till Gänget, fjäsk fjäsk :-)
På Gävle station vid halv-sju-snåret dukas det upp innan jag och Linda åker tillbaka i en taxi till Sandviken för att hämta bilen som vi hade parkerat så fint vid resecentrum.
Som den ödmjuka medmänniskan man är så tog jag fullt ansvar över mitt misstag. Jag blev privatchafför till Solvalla. Och mina vänner blev fullt nöjda över det :-)
Vi började med lite mingel i vinnarhålet och sedemera fördrev vi den mesta tiden på resturangen och i spelluckorna. Linda började stort, genast fotograferad med självaste Gert Fylking. Medans jag mest stod bakom kameran då:-)
Den lilla kändisdivan försatte inte tillfället minsann! Mustachloppet som var det första loppet under dagen ärades av fler kändisar, alla med mustach på överläppen till förmån för insamling och medvetandegöra om prostatacancer. Himla bra syfte!!!
Hästar hästar och hemskt mycket mer hästar. Så fantastiskt det var att se dem kämpa. Det liksom syndes att de var laddade och medvetna om dagen. Elitloppsdagen!!!
Den främsta och bästa av dem alla med sina 201 segrar JÄRVSÖFAXEN ledde defileringen i lopp 3 Kallblodslopp. Say No More!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Publiken och upplevelsen som Solvalla bjöd på var fantastisk. Nästa som en bandyfinal med SAIK som vinnare:-)
De kommande loppen och finalen blev oerhört spännande. Magnus och Clarence blev så här glada några gånger under dagen.
Den avslutande finalen var en rysare som egentligen bara hade en vinnare ICELAND. Bilderna talar för sig själva :-)
Vilken Häst!!!!
Jag hade bokat bussen på fel dag. Det gick ingen buss 06.10. Och där stod Vi.
Just insett misstaget JAG gjort. Bokat fel buss. Tar en lokalbuss till Gävle i förhoppning att "catch a train". Ha hahah inte då, när vi kom till Gävle fanns det inte en biljett att uppbringa. Tur man e rutinerad och hade med sig en god frukost till Gänget, fjäsk fjäsk :-)
På Gävle station vid halv-sju-snåret dukas det upp innan jag och Linda åker tillbaka i en taxi till Sandviken för att hämta bilen som vi hade parkerat så fint vid resecentrum.
Som den ödmjuka medmänniskan man är så tog jag fullt ansvar över mitt misstag. Jag blev privatchafför till Solvalla. Och mina vänner blev fullt nöjda över det :-)
Vi började med lite mingel i vinnarhålet och sedemera fördrev vi den mesta tiden på resturangen och i spelluckorna. Linda började stort, genast fotograferad med självaste Gert Fylking. Medans jag mest stod bakom kameran då:-)
Den lilla kändisdivan försatte inte tillfället minsann! Mustachloppet som var det första loppet under dagen ärades av fler kändisar, alla med mustach på överläppen till förmån för insamling och medvetandegöra om prostatacancer. Himla bra syfte!!!
Hästar hästar och hemskt mycket mer hästar. Så fantastiskt det var att se dem kämpa. Det liksom syndes att de var laddade och medvetna om dagen. Elitloppsdagen!!!
Den främsta och bästa av dem alla med sina 201 segrar JÄRVSÖFAXEN ledde defileringen i lopp 3 Kallblodslopp. Say No More!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Publiken och upplevelsen som Solvalla bjöd på var fantastisk. Nästa som en bandyfinal med SAIK som vinnare:-)
De kommande loppen och finalen blev oerhört spännande. Magnus och Clarence blev så här glada några gånger under dagen.
Den avslutande finalen var en rysare som egentligen bara hade en vinnare ICELAND. Bilderna talar för sig själva :-)
Vilken Häst!!!!
Vikingar i ny tappning
Men Herre Gud va kul det var att komma ut i skogen med mina arbetskamrater.
Vi blev bjudna av chefen på en eftermiddag i Vikingarbyn i Årsunda.
Och det första vi fick göra vad att byta om. Till vikingastass!!! Skitsnygga blev vi :-)
De stakars trälarna var våra tävlingsledare och gjorde allt för att vi skulle ha så kul som möjligt.
Tävlingar i lagen Oden och mmmmm, som jag då själv var deltagare i men ändå inte kommer
ihåg namnet på :-) Hur som helst så är det ju inget tvivel om vilket lag som vann denna deltävling!
Eller hur?
Det har sina fördelar att ha Göran som chef, han e ju både stark och snäll!
Det andra laget vann faktiskt den första deltävlingen som gick ut på samarbete!
Dom var helt enkelt överlägsna :-)
SÄRIMNER...jag tror jag kom på det! Namnet på vårat lag alltså...jo så var det nog :-)
Är ju inte ens på startbanan vid start, troligen pga en knäskadad lagledare :-)
Ja dom vann ju kast med säck också men det tog vi snabbt igen.
Det heter ASGÅRD....hur enkelt som helst!
Vi var både starka och smarta :-)
Eftermiddagen avslutades med en enkel middag i långladan. Å det var helt supersupermysigt!
Handtvätt innan ingång är obligatoriskt och ingen kom undan. Vi stod alla i kö innan entré.
Lite mingelbilder i eftermiddagssken.
Till middag fick vi lingonbröd, nötter, revben och flädersaft. Paj med grädde till efterrät, MUMMMA!!!
Mätta och belåtna åkte vi sedan hemåt utan att fått en enda droppe regn på oss. Snacka om tur med vädret!
Vi blev bjudna av chefen på en eftermiddag i Vikingarbyn i Årsunda.
Och det första vi fick göra vad att byta om. Till vikingastass!!! Skitsnygga blev vi :-)
De stakars trälarna var våra tävlingsledare och gjorde allt för att vi skulle ha så kul som möjligt.
Tävlingar i lagen Oden och mmmmm, som jag då själv var deltagare i men ändå inte kommer
ihåg namnet på :-) Hur som helst så är det ju inget tvivel om vilket lag som vann denna deltävling!
Eller hur?
Det har sina fördelar att ha Göran som chef, han e ju både stark och snäll!
Det andra laget vann faktiskt den första deltävlingen som gick ut på samarbete!
Dom var helt enkelt överlägsna :-)
SÄRIMNER...jag tror jag kom på det! Namnet på vårat lag alltså...jo så var det nog :-)
Är ju inte ens på startbanan vid start, troligen pga en knäskadad lagledare :-)
Ja dom vann ju kast med säck också men det tog vi snabbt igen.
Det heter ASGÅRD....hur enkelt som helst!
Vi var både starka och smarta :-)
Eftermiddagen avslutades med en enkel middag i långladan. Å det var helt supersupermysigt!
Handtvätt innan ingång är obligatoriskt och ingen kom undan. Vi stod alla i kö innan entré.
Lite mingelbilder i eftermiddagssken.
Till middag fick vi lingonbröd, nötter, revben och flädersaft. Paj med grädde till efterrät, MUMMMA!!!
Mätta och belåtna åkte vi sedan hemåt utan att fått en enda droppe regn på oss. Snacka om tur med vädret!
Äter kastrerade Oskar Wilde jordgubbar måntro???
Oskar Wilde är inte glad på mig tror jag bestämt. Igår lämnade jag honom hos veterinären för att ta bort kulorna. Oskar är en blandras, han ska inte avlas på. Vi bor granne med en familj som har en tik. Och han har redan sprungit bort från mig i skogen en gång. Behöver jag säga mer?
Detta är dag fyra på fyra dagars ledighet, jag jobbar två och har tre lediga igen. Perfekt. Ska fortsätta vårstädet i trädgården då och försöka få till det så man trivs riktigt i sommar här ute. Idag köpte vi jordgubbsplantor. Bästa köpet känns det som. Har lite förhoppningar att de ska ta sig fort och att det blir mycket bär redan i år, men det är nog att hoppas för mycket, andra tredje året är bäst sägs det.
Fick en jättestor sten i min trädgård i går kväll som tack för en massage. Thomas den blev perfekt!
Var och tittade på rosbuskar idag, men herregud det finns ju så mycket att välja på :-0
Tänkte att det skulle bli fin framför stora stenen, samtidigt som det skymmer lite från vägen. Så man kanske slipper heja på absolut ALLA som går eller åker förbi :-)
Ja vilken sort det än blir så blir det vackert. Vi hoppas att inte hönorna kommer och pickar sönder både jordgubbar och rosor.
Detta är dag fyra på fyra dagars ledighet, jag jobbar två och har tre lediga igen. Perfekt. Ska fortsätta vårstädet i trädgården då och försöka få till det så man trivs riktigt i sommar här ute. Idag köpte vi jordgubbsplantor. Bästa köpet känns det som. Har lite förhoppningar att de ska ta sig fort och att det blir mycket bär redan i år, men det är nog att hoppas för mycket, andra tredje året är bäst sägs det.
Fick en jättestor sten i min trädgård i går kväll som tack för en massage. Thomas den blev perfekt!
Var och tittade på rosbuskar idag, men herregud det finns ju så mycket att välja på :-0
Tänkte att det skulle bli fin framför stora stenen, samtidigt som det skymmer lite från vägen. Så man kanske slipper heja på absolut ALLA som går eller åker förbi :-)
Ja vilken sort det än blir så blir det vackert. Vi hoppas att inte hönorna kommer och pickar sönder både jordgubbar och rosor.
Flyttpyssel... male or female?
Kära vännen flyttade i helgen. Äntligen!
Så det blev mycket pyssel å knåp. Ser ni skillnaden på en manlig och en kvinnlig upphängning av lamporna?
Mycket knep och knåp blev det och till sist hängde den fina där, men vem var det som inte gav sig?
Så det blev mycket pyssel å knåp. Ser ni skillnaden på en manlig och en kvinnlig upphängning av lamporna?
Mycket knep och knåp blev det och till sist hängde den fina där, men vem var det som inte gav sig?
Valborg i Jäderfors
Blev en fin kväll trots att regnet hängde i luftet stor del av den. Vi firade Valborg med lite grill och några bärs i trädgården. Härligt med samvaro med goda vänner.
På idrottsplatsen blev vi bjudna på vårkase stor som ett helt hus och körsång av barnen i Jäderfors, och de var tydligen oroliga för att myrona skulle krypa in i godispåsen, så fröken fick lova att se till den :-)
Vilken härlig årstid det är just NU det är så mycket förväntan i luften som gör att det föds glädje och hopp i massor.
Våra grillgäster som hade med sig ett fantastiskt gott vårhumör. Kra på er alla :-)
Emelie och syster Carro var mina brudtänor när vi gifte oss 1996, Magnus och jag. De kom på besök igår och det är alltid trevligt. Så synd att jag inte har några digitala bilder från brölloppet, de var sååå ljuvliga i sina skruvlockiga frisyrer. Annat idag :-) men de är lika fina fortfarande.
Massor av kärlek och glädje till er alla. Nu är våren här!!!!
(trots att de sa 1dm snö i morgon)
På idrottsplatsen blev vi bjudna på vårkase stor som ett helt hus och körsång av barnen i Jäderfors, och de var tydligen oroliga för att myrona skulle krypa in i godispåsen, så fröken fick lova att se till den :-)
Vilken härlig årstid det är just NU det är så mycket förväntan i luften som gör att det föds glädje och hopp i massor.
Våra grillgäster som hade med sig ett fantastiskt gott vårhumör. Kra på er alla :-)
Emelie och syster Carro var mina brudtänor när vi gifte oss 1996, Magnus och jag. De kom på besök igår och det är alltid trevligt. Så synd att jag inte har några digitala bilder från brölloppet, de var sååå ljuvliga i sina skruvlockiga frisyrer. Annat idag :-) men de är lika fina fortfarande.
Massor av kärlek och glädje till er alla. Nu är våren här!!!!
(trots att de sa 1dm snö i morgon)
1-0 till mig...
Vi tog tillfället i akt när vi hade en ledig kväll och gick ut i skogen. Jag, Sambon och Oskar Wilde. Gick upp efter kraftlinan och försökte leta lite spår. Efter en stund så rasslade det till i skogen och ut kommer en älg. En fjoling säger Sambon, det är bra för tillväxten det :-)
Jag personligen är omåttligt stolt. Det här är MIN första älg. Nu står det 1-0 till mig :-))))
Jaja även om det är nått träd i vägen så kan man ju se att det är en älg, eller hur????
Oskar Wilde blev alldeles wild han, hua hur ska det gå för den hunden?
Det är så härligt i skogen nu. All snö är borta och det är faktiskt inte så blött heller. När vi for hemåt så passerade vi dessa underbart vackra tranor vid början av Svartrönningsvägen. De blev lite tjuriga när jag klev ut och började fota, precis som Sambon :-)
Ja tänk vad livet kan vara enkelt. Det är så jävla skönt när enkelhet kan tillfredställa och räcka till. Jag blir glad av en skogspromenad och sover gott sen.
Familjen Thorells lilla djurklan är bara så himla söta. Jag gjorde ett liten fotobesök igår och fick denna ljuvliga bild på 10031. Visst e det bara för härligt. Vill tjuva hem den å ha å gosa med ju:-)
Igår kväll så hade vi finbesök hemma vid. Bocken kom på en liten visit, kändes faktiskt som om han ville komma in.
Ja så här brukar det faktiskt gå till hemma hos mig och i mitt liv. Och det är jag nöjd och tacksam över :-)
Jag personligen är omåttligt stolt. Det här är MIN första älg. Nu står det 1-0 till mig :-))))
Jaja även om det är nått träd i vägen så kan man ju se att det är en älg, eller hur????
Oskar Wilde blev alldeles wild han, hua hur ska det gå för den hunden?
Det är så härligt i skogen nu. All snö är borta och det är faktiskt inte så blött heller. När vi for hemåt så passerade vi dessa underbart vackra tranor vid början av Svartrönningsvägen. De blev lite tjuriga när jag klev ut och började fota, precis som Sambon :-)
Ja tänk vad livet kan vara enkelt. Det är så jävla skönt när enkelhet kan tillfredställa och räcka till. Jag blir glad av en skogspromenad och sover gott sen.
Familjen Thorells lilla djurklan är bara så himla söta. Jag gjorde ett liten fotobesök igår och fick denna ljuvliga bild på 10031. Visst e det bara för härligt. Vill tjuva hem den å ha å gosa med ju:-)
Igår kväll så hade vi finbesök hemma vid. Bocken kom på en liten visit, kändes faktiskt som om han ville komma in.
Ja så här brukar det faktiskt gå till hemma hos mig och i mitt liv. Och det är jag nöjd och tacksam över :-)
Fläsklägg alá Canon
Insåg det dumma med att inte längre ha en bra kamera. Fattade det när jag var ut i skogen i morse, såg allt som börjar växa, färgerna som kommer fram under allt torrt som ligger och väntar på att få bli jord. Tänkte att jag skulle åka och titta på en kamera iaf :-)
Nyss hemkommen med en underbar liten Canon som kommer att göra livet så glatt för mig. Tänkte att jag ska berätta för sambon när han kommer hem och då behöver jag ett genomtänkt argument. Och det har jag!
- Jag kommer förmodligen att tillbringa en hel del tid med dig på jakten, jag fotar och du skjuter :-)
- Du kommer att få reda på tack vare mig, vart det bästa viltet finns någonstans...
Låter inte dessa argument bra så säg? Hur som helst så är jag, och snart sambon, glad för de kommande bilderna.
Vi har nu i ca fem veckor ätit enligt LCHF och det går fortfarande bra. Jag har nog inte några problem alls jag, medan sambon och sonen har ett trytande tålamod ibland. Men de är duktiga som kämpar på.
Idag ska jag bjuda på fläsklägg, hm!
Ja, hur det nu ska bli utan rotmos. Funderar på att köpa en liten kålrot, så att man iaf får lite smak på blomkålsmosen som jag tänkt göra. Det kan väl ändå inte göra såååå mycket, eller?
Nyss hemkommen med en underbar liten Canon som kommer att göra livet så glatt för mig. Tänkte att jag ska berätta för sambon när han kommer hem och då behöver jag ett genomtänkt argument. Och det har jag!
- Jag kommer förmodligen att tillbringa en hel del tid med dig på jakten, jag fotar och du skjuter :-)
- Du kommer att få reda på tack vare mig, vart det bästa viltet finns någonstans...
Låter inte dessa argument bra så säg? Hur som helst så är jag, och snart sambon, glad för de kommande bilderna.
Vi har nu i ca fem veckor ätit enligt LCHF och det går fortfarande bra. Jag har nog inte några problem alls jag, medan sambon och sonen har ett trytande tålamod ibland. Men de är duktiga som kämpar på.
Idag ska jag bjuda på fläsklägg, hm!
Ja, hur det nu ska bli utan rotmos. Funderar på att köpa en liten kålrot, så att man iaf får lite smak på blomkålsmosen som jag tänkt göra. Det kan väl ändå inte göra såååå mycket, eller?
Inget är som en snorig höna :-)
Förkylningsviruset har ett stadigt grepp om mitt välbefinnande, nu verkar det ha satt sig i magen också, det gör så ont. Vaknar och inser att gå till jobbet inte är att tänka på. Vad krångligt det blir. Först vill man ju inte vara sjuk över huvud taget, sen vill man inte heller vara den som faller bort och krånglar till i verksamheten heller. Men å andra sidan vill ju inte mina arbetskamrater bli smittade heller antar jag.
Helgen har varit supermysig. Vi har påtat på i trädgården Magnus och jag. Det är otroligt svårt att vara still när man är ledig, fastän man är sjuk :-) Hönsgården är nu så pass redo att börja förändras. Vi ska gjuta ett betonggolv och bygga reden inne i hönshuset och utanför ska vi bygga ny inhängnad. Det kommer att bli så bra så. Sen är det bara för höns, kycklingar och en tupp att flytta in. Ska bli så roligt att få nya husdjur. Hoppas bara att katterna och Oskar Wilde kan hantera intrånget :-)
Gårdagen vara skön, mycket sol och grillat på uteplatsen. Kenneth, Jocke och Lisa kom och mamma var på benen hon med. Helena och Kjell fick en kopp kaffe, dom ville inte ha grillat, Helena skulle göra en stek hon. Mamma visade upp sin nya bil som hon fått av Kenneth och Jocke. Den var fin och den gick bra också, riktigt pigg bil. Skönt att mamma har något bra att åka i, hon har ju harvat omkring i Audin länge nog nu. Madde hade varit väldigt glad om hon varit med, det var liksom hennes vilja som fick bestämma detta köp tror jag.
Åh vad jag saknar min syster nu, hon blir så levande i denna årstid också. Den var hennes bästa tror jag, vår-sommar. Nu skulle hon åkt omkring på olika handelsträdgårdar och köpt lite växter, sen skulle det vara en livlig diskussion kring Oskar Wildes kommande jaktår. Ja mycket hade hänt nu och vi konstaterade igår att det blir nog en svår tid framöver, för man saknar ju henne så.
Helgen har varit supermysig. Vi har påtat på i trädgården Magnus och jag. Det är otroligt svårt att vara still när man är ledig, fastän man är sjuk :-) Hönsgården är nu så pass redo att börja förändras. Vi ska gjuta ett betonggolv och bygga reden inne i hönshuset och utanför ska vi bygga ny inhängnad. Det kommer att bli så bra så. Sen är det bara för höns, kycklingar och en tupp att flytta in. Ska bli så roligt att få nya husdjur. Hoppas bara att katterna och Oskar Wilde kan hantera intrånget :-)
Gårdagen vara skön, mycket sol och grillat på uteplatsen. Kenneth, Jocke och Lisa kom och mamma var på benen hon med. Helena och Kjell fick en kopp kaffe, dom ville inte ha grillat, Helena skulle göra en stek hon. Mamma visade upp sin nya bil som hon fått av Kenneth och Jocke. Den var fin och den gick bra också, riktigt pigg bil. Skönt att mamma har något bra att åka i, hon har ju harvat omkring i Audin länge nog nu. Madde hade varit väldigt glad om hon varit med, det var liksom hennes vilja som fick bestämma detta köp tror jag.
Åh vad jag saknar min syster nu, hon blir så levande i denna årstid också. Den var hennes bästa tror jag, vår-sommar. Nu skulle hon åkt omkring på olika handelsträdgårdar och köpt lite växter, sen skulle det vara en livlig diskussion kring Oskar Wildes kommande jaktår. Ja mycket hade hänt nu och vi konstaterade igår att det blir nog en svår tid framöver, för man saknar ju henne så.
Du var allt Men det var länge sen
Jag vill skriva dig ett brev. Tala om mig själv och komma dig lite närmare. Jag saknar dig och jag saknar tiden. Den tid som funnits. Då vi hade ett liv tillsammans och ibland inte tillsammans
Jag är inte olycklig, jag mår rätt bra för det mesta. Livet blev väl inte direkt vad jag drömde om. Blev ditt?
Men det känns som att det inte gör något. Drömmarna var en bra drivkraft.
Jag satt på Katalin härom kvällen med en vän, och saknade dig. Kom på mig själv att frekvent titta mot dörren. Jag önskade att du skulle komma in, att vi skulle ge varandra en kindkyss och att vi skulle glädjas över att få en stund tillsammans. Det hade varit så roligt. Det var bra musik, god öl och en känsla av frihet.
Tillvaron består idag av kärlek, jobb och måsten. Tråkigt om man tar det i omvänd ordning!
Eller hur?
Våren kommer snart och jag står i mitt växthus och funderar över kommande grödor och mitt i det infinner sig känslan av att vilja fly. Alltid :-)
Tiden då vi levde ett liv med varandra är så avlägset, nästan som det aldrig hänt. Visst?
Skratten och gemenskapen, humorn och musiken. Samtalen då vi diskuterade vilt och högljutt.
Ditt tänkande. Du svalde inte färdigtuggade åsikter. Du tänkte själv.
Då gjorde du avtryck på mig. 
Grusvägen
Det jag kallar mitt hem finns längs en grusväg. Varje dag färdas vi på denna lilla väg. Den ger avtryck varje dag. Man kan se att människor och fordon har färdats där. Vattenpölar som man måste hoppa över finns längs hela vägen, brunt vatten som är geggigt och som man inte vill ska blöta ned fötterna. Gräset börjar snart att gro längs dikeskanterna, och det gräset kommer senare att gömma spår från djur för mitt öga, Oskar Wilde däremot hoppas vi komma att känna dofterna från det som kan vara vilt byte. Maskar och andra kräldjur ser jag varje dag kräla över vägen i hopp om näringsrik föda. 
Vägen är så levande hela året. Den måste blidkas varje årstid. På våren skottas den av och jämnas till, försök görs att jämna ut vattenpölsgroparna. På sommaren måste den sladdas och fyllas på med lite extra grus. Till hösten har den blivit så jämn och fin att det känns fel när den märks ut med fula märken inför vinterns antågande. Och till vintern har den fullt upp med att driva igen all snö för oss som färdas längs den fortfarande.
Men hur föränderlig den än är så är det den vackraste vägen hem till mig.
Yoga är en ny del av mitt Liv
Yoga är helande för mig, yoga ger mig livslust, yoga ger mig energi och glädje. Hade ett pass igår kväll med mycket kraft och förlängning av muskler man inte trodde man hade. Helt fantastiskt vad det går att göra med sin lekamen.
Nu har vi två veckors uppehåll och det är inte roligt, jag vill inte vara utan yogan. Visst fungerar det att köra pass med sig själv men man har ju lite sämre diciplin då :-)
Nu vill jag bara lära mig mer och mer. Jag vill kunna känna avslappning i kroppen och tillfredsställniing i min själ, jag är på god väg.
Nu har vi två veckors uppehåll och det är inte roligt, jag vill inte vara utan yogan. Visst fungerar det att köra pass med sig själv men man har ju lite sämre diciplin då :-)
Nu vill jag bara lära mig mer och mer. Jag vill kunna känna avslappning i kroppen och tillfredsställniing i min själ, jag är på god väg.
Små korta Dikter blandat med Verkliga livet i en svunnen tid
Vaknar vid fem, mår illa.
Helgfyllorna har tagit mitt liv igen.
Känner mig spyfärdig, skyller på förmiddagsskiften jag har framför mig hela veckan.
Propavanet gör sig påmind, spyr och vinglar till.
Känner en oändlig trötthet.
Det här är mitt liv!
Jag orkar inte ens tänka på att göra något åt det.
Kyssar får mig att äcklas.
Bootsen på... And here I go.
Stålet har fräts i mina lungor och artärer, ångorna slås in.
Vreden fyller mig.
Jag dödar mig själv.
Folkölen hjälper... precis som min älskling.
Bara för stunden.
Vild och vacker men ack så trasig. Sönderriven av livet och människorna i det. En trasig gammal jeansjacka och en nödvändig attityd fick mig intresserad. Du fångade mig på det mest klassiska vis. Livsfarlig blick, ömsinta händer och en sorgsenhet jag inte kom undan.
Du var det vackraste jag visste, du blev mitt livs stora kärlek och du visste inte ens om det. Jag vågade inte berätta.
Såg dig häromdagen i ett vitt linne, håret i en svans. Du stod och högg ved, svetten rann. Du kanske kände av mig. Att det var jag som kom. Du reste dig i din fulla längd och gud du var vacker. Jag vågade inte stanna, det hade blivit för jävligt svårt om du sagt åt mig att vända om. Men du tittade på mig. Kanske var det en reflex. Jag hoppas det.
Jag brukar klippa ditt hår när jag kom. Du lät det växa och kanske tänkte du att det var dags snart igen. I flera timmar medan vi pratade om livet och drack öl. Ditt hår var länken mellan oss. Jag vågade vara bakom dig och visa mig själv. Jag var för rädd att du skulle se vilken ynklig liten människa jag var om stod framför dig. Jag ville vara nära dig.
Du gjorde som du alltid gjort, dina egna val. Det värsta för mig. Du gifte dig med en annan mitt framför näsan på mig. Gud vad jag led. Jag ville senare göra illa dig, så att du skulle förstå hur ont det hade gjort. Men jag är inte gjord av samma virke som du, jag gjorde bara illa mig själv. Om jag bara hade haft mod nog att vara kvar och inte gått iväg. Då hade vi kanske fått en underbar kärlekshistoria som skulle räcka i alla våra dar.
Vin Kvinnor och Seanser...vilken Tröst :-)
Det har gått en tid nu och saknaden efter Madde är lika stor. Den är däremot inte lika akut, jag är inte så förtvivlat drabbad. Men tomrummet är så stort.
Det kan faktiskt gå flera dagar eller veckor som jag mår bra, jag skrattar och känner framtidslust :-) Det är så skönt.
Jag tillbringade en märklig kväll med några vänner och bekanta. Det disskuterades andlighet och dess närvaro. Jag kan verkligen förstå att vi efterlevande söker efter våra kära som har gått bort och jag känner så mycket med de som har det behovet att få vissa svar eller bara kontakt. Sorgen är ju så svår att hantera och att få kontakt med andra sidan måste kännas bra. Men jag fick en så konstig känsla där vi satt och pratade. Min syster var inte så, hon har alltid varit lite av en ensamvarg. Ända sedan när jag var ett litet barn så kommer jag ihåg att Madde alltid drog sig undan till sitt rum om det kom främmande. Hon ville vara själv och sökte inte kontakt direkt. Det respekterades och vi tyckte inte det var så märkligt allt efter att åren gick. Hon var den av oss som alltid valde djuren i första hand. Alltid, utan att vara konstig eller så :-)
Min stora sorg handlar om detta, ensamhet eller enskildhet. Madde valde även detta då hon skulle dö. Hon valde det in i det sista. Det respekterades även då. Till min stora sorg.
Jag har väldigt svårt att hantera känslan som detta medför, jag vet intellektuellt att det var så hon ville ha det, men kännslomässigt kan jag inte riktigt hantera detta. Hon var ensam när hon dog och det är så svårt att tänka sig in i att hon verkligen ville ha det så. Jag är så rädd att hon valde det bara för att hon inte ville att vi skulle behöva uppleva en så stor påfrestning eller nåt sådant. Jag kommer aldrig att få veta.
Men då tillbaka till detta att söka efter närvaro eller svar genom sk seanser. Jag förstår och respekterar. Men det är inget för mig. Eller rättare sagt det är inget jag skulle kunna tänka mig med tanke på hur Madde var. Hon skulle inte vilja att jag sökte upp henne där hon är nu, sinom tid så kanske vi ses ändå och tills dess så ska jag leva mitt liv så gott jag kan.
Kram och många tankar :-)
Det kan faktiskt gå flera dagar eller veckor som jag mår bra, jag skrattar och känner framtidslust :-) Det är så skönt.
Jag tillbringade en märklig kväll med några vänner och bekanta. Det disskuterades andlighet och dess närvaro. Jag kan verkligen förstå att vi efterlevande söker efter våra kära som har gått bort och jag känner så mycket med de som har det behovet att få vissa svar eller bara kontakt. Sorgen är ju så svår att hantera och att få kontakt med andra sidan måste kännas bra. Men jag fick en så konstig känsla där vi satt och pratade. Min syster var inte så, hon har alltid varit lite av en ensamvarg. Ända sedan när jag var ett litet barn så kommer jag ihåg att Madde alltid drog sig undan till sitt rum om det kom främmande. Hon ville vara själv och sökte inte kontakt direkt. Det respekterades och vi tyckte inte det var så märkligt allt efter att åren gick. Hon var den av oss som alltid valde djuren i första hand. Alltid, utan att vara konstig eller så :-)
Min stora sorg handlar om detta, ensamhet eller enskildhet. Madde valde även detta då hon skulle dö. Hon valde det in i det sista. Det respekterades även då. Till min stora sorg.
Jag har väldigt svårt att hantera känslan som detta medför, jag vet intellektuellt att det var så hon ville ha det, men kännslomässigt kan jag inte riktigt hantera detta. Hon var ensam när hon dog och det är så svårt att tänka sig in i att hon verkligen ville ha det så. Jag är så rädd att hon valde det bara för att hon inte ville att vi skulle behöva uppleva en så stor påfrestning eller nåt sådant. Jag kommer aldrig att få veta.
Men då tillbaka till detta att söka efter närvaro eller svar genom sk seanser. Jag förstår och respekterar. Men det är inget för mig. Eller rättare sagt det är inget jag skulle kunna tänka mig med tanke på hur Madde var. Hon skulle inte vilja att jag sökte upp henne där hon är nu, sinom tid så kanske vi ses ändå och tills dess så ska jag leva mitt liv så gott jag kan.
Kram och många tankar :-)
Teckning 2010 och Sushi
Fin utställing på Konsthallen i Sandviken och det allra bästa var att Sunkan fick med två bilder :-)
Grattis och hoppas du sopar gatan med allihopa nästa år!
Bilderna är så bra!
Min nya telefon har definitivt inte lika bra kamera som den förra och det känns lite tråkigt när man han så fina grejer att fota. Dessa bilder är som sagt så bra att de är värda ett besök på konsthallen innan utställningen avslutas sista januari.
Tjejen som tog hem priset hade en rätt cool bild.
Men det fanns även andra som gjort mycket fina bilder, det är ju så inspirerande.
Kvällen avslutades med sushiintag tillsammans med sonen och Sunkan. Så vi har därmed garanterat nästa års medverkan i Teckning 2011...Sushin smakade ju så bra :-)
Grattis och hoppas du sopar gatan med allihopa nästa år!
Bilderna är så bra!
Min nya telefon har definitivt inte lika bra kamera som den förra och det känns lite tråkigt när man han så fina grejer att fota. Dessa bilder är som sagt så bra att de är värda ett besök på konsthallen innan utställningen avslutas sista januari.
Tjejen som tog hem priset hade en rätt cool bild.
Men det fanns även andra som gjort mycket fina bilder, det är ju så inspirerande.
Kvällen avslutades med sushiintag tillsammans med sonen och Sunkan. Så vi har därmed garanterat nästa års medverkan i Teckning 2011...Sushin smakade ju så bra :-)
Är det snön som faller :-)
Allt är inte guld som glimmar. Ibland glimtar livet till och det får så stora förändringar. Ibland nås vi av en uns glimt som kan ses av många. Ibland Är det faktiskt så att vi kan påverkas och livet Tar en ny vändning.
Att få vara med om en kännslostorm är väldigt jobbigt, så svårt att vi ibland inte står ut. Då pyser det och luftas det lite här och där.
Under en lång tid har jag inte varit med om någon som helst positiv kännsla i mig själv. Men idag hände det!
Mias cancer är inte längre cancer. Grad 1. God prognos. Liten knöljävel. Inte cytostatikabehandling. Inte tappa hår. Inte må illa. Inte lida och framförallt inte dö. Det e klart att vi alla ska dö men ni vet vad jag menar...
Jaha hur ska livet levas nu då?
Jag kommer inte riktigt ihåg hur det är att för det mesta vara glad, kan det gå en hel dag utan att jag gråter?
Hur tacksam ska jag vara? Är livet ödesbestämt eller är det gud som sitter å styr människornas liv, däribland mitt då?
Eller är det så att livet blir vad vi gör det till?
Ja vi får se... men en sak är då säker just idag är jag stark, å just idag mår jag bra :-)
...och det gör min vän också!
Att få vara med om en kännslostorm är väldigt jobbigt, så svårt att vi ibland inte står ut. Då pyser det och luftas det lite här och där.
Under en lång tid har jag inte varit med om någon som helst positiv kännsla i mig själv. Men idag hände det!
Mias cancer är inte längre cancer. Grad 1. God prognos. Liten knöljävel. Inte cytostatikabehandling. Inte tappa hår. Inte må illa. Inte lida och framförallt inte dö. Det e klart att vi alla ska dö men ni vet vad jag menar...
Jaha hur ska livet levas nu då?
Jag kommer inte riktigt ihåg hur det är att för det mesta vara glad, kan det gå en hel dag utan att jag gråter?
Hur tacksam ska jag vara? Är livet ödesbestämt eller är det gud som sitter å styr människornas liv, däribland mitt då?
Eller är det så att livet blir vad vi gör det till?
Ja vi får se... men en sak är då säker just idag är jag stark, å just idag mår jag bra :-)
...och det gör min vän också!
Helgens projekt... gamal som ung
Jag och sonens kompis Sunkan har haft ett samarbete för skojs skull i helgen.
Vi målade var för sig. Jag började och gjorde grund medan Sunkan fick fritt utrymme att avsluta det hela.
Roligaste av allt var när Sunkans pappa Pelle kom hit och fick se vad vi gjort...
- Tänk om han va lika bra på att hugga vede åxå. Sa Pelle.
Jag gav honom en smäll i huvudet och sa åt honom att det var lika bra att acceptera att sonen är konstnär.
För att vara första gången som Sunkan målar i akryl så tycker jag att vi gjorde grymt bra ifrån oss.
Ni skulle bara se hans bilder gjorda på blyerts....ojojojo!
Vi målade var för sig. Jag började och gjorde grund medan Sunkan fick fritt utrymme att avsluta det hela.
Roligaste av allt var när Sunkans pappa Pelle kom hit och fick se vad vi gjort...
- Tänk om han va lika bra på att hugga vede åxå. Sa Pelle.
Jag gav honom en smäll i huvudet och sa åt honom att det var lika bra att acceptera att sonen är konstnär.
För att vara första gången som Sunkan målar i akryl så tycker jag att vi gjorde grymt bra ifrån oss.
Ni skulle bara se hans bilder gjorda på blyerts....ojojojo!
