Irland så vackert

Åkte till Anna.
Anna är en stor del av mitt liv, vi har delat många dikeskanter hon och jag.
Vi har alltid haft ett stormigt förhållande, går inte att vara lagom, på gott och ont.
Hade längtat efter henne ett tag nu...och dessutom hade jag ett bud.

         

Vi delar samma månad, nästan samma dag men inte riktigt. Det var så himla roligt att se henne igen.
Glada och förfäntansfulla ser vi fram emot att träffas. Åldrande och visso lite klokare.
Vi har mycket att berätta för varandra och det gör vi också. Jag gråter och Anna blir glad.
Vi ser att det har skett något, att livet har gått vidare.



Min Anna,  jag förstår dig och önskar att du kan bli lycklig. Du är på väg.
Du ska nu återuppta dina studier ett tag och med det kommer en välbehövlig
kroppslig vila. Värm dina händer, vänd ansiktet mot himlen, andas lugnt,
det kommer en vinter då du inte ska gräva. Du ska vara i solen.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hallo gumman!

Vilka varma rader, typiks dig. jag har njutit avv alla de dagar som du var här och det blev tomt då du försvan hem. Tyvär, ibland så känns det extra att leva i en måste vardag oxå. Jag skrotar på på jobbet och nu så är alla så himmla goa så här på sluttampen, jag kommer att sakna fältarbetet. Kroppen ska nu få vila ett tag medan huvudet förväntas vara på skaft inför studierna, så får vi se hur det slutar he he.



Ja nu så vet du var jag bor så det är i stort sett bara att planera en ny resa hit så fort som möjligt...annars så syns vi i november..Hundra kramar Anna

2008-10-22 @ 21:47:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0