Bamsesmattes

Det känns som livet fortsätter här och nu. Det stannar inte upp och har en i sina allra hungrigaste käftar. Avståndet har blivit betydande och kontrollen är min igen. Jag talar naturligtvis om sjukdomssvängen senast. Fick 4 st antibiotikatabletter och hipps vipps så var 8 veckors lidande över.

Svensk sjukvård kan vara riktigt mesig!

Nu tar jag över igen, rodret är mitt, jag visar vad skåpet ska stå i mitt vardagsrum.

Under perioden då jag var i mina diarréers våld så kom jag till insikt över hur kort livet är och hur lätt det är att tappa livsgnistan. Jag bestämde mig för att när jag blir frisk så ska jag göra allt för att det ska fortsätta vara så och se till att sköta om mig själv såväl fysiskt som psykiskt. Ta vara på mina relationer som gör mig glad, leva efter devisen att lycka och glädje ska eftersträvas i större delen av mitt liv. I och för sig svårt då jag anser att lycka är en färskvara. Men what the fuck vem äter möglig ost :-)
Samt att jag ska göra det som jag tycker är kul och inte Bara det min sambo tycker är roligt. Ni vet för bekvämlighetens skull :-) Som att sitta bredvid i soffan och titta på hockey eller snoker.

Jag ska göra mina grejer och leva mitt liv. Ja nu ska ni ju inte tro att vi inte har gemensamma intressen, det har vi !!

Äntligen bestämde jag mig där någonstans att bege mig ut  min pilgrimsvandring. I Spanien. Ensam. 80 mil.

Mina räddslor skall besegras och mitt liv ska bli mitt igen. Drömmen att göra denna resa har jag haft i många år, men som sagt det har bara varit en dröm. Som nu blev en nödvändighet!!!!

Jag har många speglar i mitt liv. De är verkliga speglar. Speglar som jag i flera fall faktiskt inte bett om men av någon anledning finns där ändå. Jag ser saker jag inte tycker om och som jag inte vill bli.  Och någon gång måste man ju göra sig av med detta. Den gången är Nu.

Musik är en stor del av lycka anser jag, musik gör att man glädjs inuti och man rör på kroppen. Då utsöndras måbrahormoner. Och mina kommer i extra stora portioner tror jag :-)

Tidigare i livet när man blev till, när man präglades att bli, den man så småningom blev, så kom olika musik stilar att försöka ta sin plats i mitt hjärta. Därav att jag faktiskt tycker om när Flammingokvintetten drar en repa med någon dansbandsdynga eller sa jag denga? :-) Min mamma och mina storasystrar spelade sånt när jag var liten ju. Hela tiden! Jerry Williams är fortfarande någon jag går igång på!!!

Jag älskar idag all musik som spelas i min bil. Thåström är den absoluta favoriten och Caroline af Ugglas känns rätt för mig. Spotyfi I love!

Den andra delen av mitt liv som jag kickar igång på är träning. Jag blir knäppare om Jag inte rör på mig. Rörelse är livets motor. I skogen helst. Hoppandes över sten och rötter i mossan den gröna. Fotleden stärks upp utan att du märker det, knäna får röra sig fritt och höftleden får sig en genomkörare den liksom aldrig får på ett gym. Magen ser nu till att stärkas upp och ditt immunförsvar blir bara starkare och starkare. Bröst och axlar, rygg och nacke ges tillfälle att hälsa på miljöer de kanske i vintertid inte är van vid. Och så kommer vi till huvudet, ögonen, smaken,känseln och hörseln. Vad händer där tro?

De stimuleras och stimuli är bra!!!

Människan behöver sina stimuli för överlevnaden, för att orka med att vara människa. Tänk att då och se vackra naturen i all sin glans, när regndroppar blänker i trädens grenar och på mossan som ligger fint. Doften av detta är oslagbart. Känslan av frihet och att man är en del av detta går inte av för hackor. Är man trött är det bara att böja sig ned och ta ett blåbär så får man lite energi till livs. Till detta hörs ljuvliga stämmor från fåglars sång. Ja i mitt liv har jag tur, att jag vill, och kan ta till vara detta :-))))

Kram på er alla