Kaffekoppar och löntagare
I samspelet med människor ska man ha sitt hjärta med. Man kan ge så mycket om hjärtat får tala sitt språk. I omvårdnaden av människor vill jag alltid försöka att "tänka" med hjärtat. Vinsterna är många. Till exempel kan man får någon att skratta, i ett garv som sträcker sig länge och högt överlever många människor. Man kan bara få någon att känna sig lättad, bördorna och det tunga sinnet liksom bara försvinner. Det kanske inte syns utåt hur man läker ihop innefrån, och på längre sikt så blir det lättare att leva.
Förnuftet säger att så bör vi vara, vi ska Se den människa som så väl behöver vår omvårdnad. Det är enkelt att Se. Ibland tar vi fel vägar och måste börja från början igen, ibland mitt i. Om vi vill att människor ska få vara glada, mindre ledsna och känna sig trygga. Använd hjärtat. Och din övertygelse om ett mildt bemötande.
Det finns inom oss alla. Ta fram det bara. Det är inte svårt.
Vissa löntagare räknar arbetsinsatser i hur många kaffekoppar som diskas, hur många bord som pyntas och sätta upp gardiner som säsongen påskyndar. De liksom vill att man ska se Dem, i hur duktiga De är på att omvårda. Fast de inte ens en liten uns ägnar sig åt omvårdnad, eller ens medmänsklighet. De ägnar sig åt skitsaker!
De bemöter inte människor, för de kan inte Se. De klagar på sina medarbetare, ägnar sig åt att räkna minuterna på luncher och arbetsdagar. Arbetsuppgifter blir bara viktiga om de syns.
De kan i sitt bemötande på sin höjd nå upp till "klagandenivån" och gud -vad -duktig -du -är -nivån. Om en svårt sjuk människa har fastnat i en sk hang up så möts den med ett skarpt och okänsligt tillrättavisande...för den sjuke stör ju...
Hur övervinner sinnet detta? Hur gör man för att utvecklas i en sådan miljö? I varande med dessa individer är det ofta det dåliga sinnet som tar överhanden. Det dåliga jaget är inte bara den otåliga, påtvingande och stressande människan. Hon är även den människan som får ett dåligt självförtroende, som gråter lätt vid minsta motgång, som drömmer mardrömmar varje natt. Och den som tar med sig problemen hem och löser de på kvällar och helger. Obetald arbetstid.
Ofta talar man med människor om att man inte kan ändra på andra , att de bör se hur och varför de påverkas själva. Är det så att man ska sköta sig själv och skita i andra?
Förnuftet säger att så bör vi vara, vi ska Se den människa som så väl behöver vår omvårdnad. Det är enkelt att Se. Ibland tar vi fel vägar och måste börja från början igen, ibland mitt i. Om vi vill att människor ska få vara glada, mindre ledsna och känna sig trygga. Använd hjärtat. Och din övertygelse om ett mildt bemötande.
Det finns inom oss alla. Ta fram det bara. Det är inte svårt.
Vissa löntagare räknar arbetsinsatser i hur många kaffekoppar som diskas, hur många bord som pyntas och sätta upp gardiner som säsongen påskyndar. De liksom vill att man ska se Dem, i hur duktiga De är på att omvårda. Fast de inte ens en liten uns ägnar sig åt omvårdnad, eller ens medmänsklighet. De ägnar sig åt skitsaker!
De bemöter inte människor, för de kan inte Se. De klagar på sina medarbetare, ägnar sig åt att räkna minuterna på luncher och arbetsdagar. Arbetsuppgifter blir bara viktiga om de syns.
De kan i sitt bemötande på sin höjd nå upp till "klagandenivån" och gud -vad -duktig -du -är -nivån. Om en svårt sjuk människa har fastnat i en sk hang up så möts den med ett skarpt och okänsligt tillrättavisande...för den sjuke stör ju...
Hur övervinner sinnet detta? Hur gör man för att utvecklas i en sådan miljö? I varande med dessa individer är det ofta det dåliga sinnet som tar överhanden. Det dåliga jaget är inte bara den otåliga, påtvingande och stressande människan. Hon är även den människan som får ett dåligt självförtroende, som gråter lätt vid minsta motgång, som drömmer mardrömmar varje natt. Och den som tar med sig problemen hem och löser de på kvällar och helger. Obetald arbetstid.
Ofta talar man med människor om att man inte kan ändra på andra , att de bör se hur och varför de påverkas själva. Är det så att man ska sköta sig själv och skita i andra?
Kommentarer
Trackback
